På Åseby ligger ett berg som kallas Tyberget eller Tjuvberget. Under skördetiden höll arbetsfolket en gång middagsrast vid berget. En av slåtterkarlarna som hette Lars var mycket fattig, han hade den sämsta matsäcken. När de skulle äta kom en stor brödkaka rullande nerför berget och samtidigt hörde man någon ropa ” Den skall Lars ha”. Om en stund kom en brödkaka till och även denna gång hördes ropet ”den skall Lars ha”. Aldrig någonsin hade man sett så stora och granna brödkakor.
(Ur Bohuslänska sägner)

*

I Boråseberget mellan Berfendals och Svarteborgs socknar ligger berget Boråseberget. En jätte hade sitt härbärge i berget ända till dess att Tose kyrka störde honom. När kyrkans bjällerko som det heter började ringa flyttade han till Dovre fjäll.
Jätten hade en vacker dotter som ofta satt utanför berget och spelade harpa. En yngling från gården Rom blev förälskad i jättemön och fick henne fast sedan han kastat stål mellan henne och berget. Tösen måste nu följa honom hem. Orolig över den saknade dottern begav sig jätten följande natt ut på spaning och kom i det ärendet till ynglingens bostad. Han lyfte taket av huset och fann den förlorade dottern i ynglingens famn. Han lär då ha rutit ”Jaså här ligger du din hundunge” I något mildare ton lär han ha fortsatt. Har det kommit därhän må i behålla varandra och kunna i på ert bröllop ge mej så mycket mat och dryck som jag önskar så skall alla era efterkommande bli rika och mäktiga.
Det reddes sålunda till bröllop. Vigseln skulle ske i Tose kyrka. Det blev svårt regn med översvämning och en bro behövdes över bäcken vid Bärby. Jätten och jättesan gick därför ut till Holma ås i Berfendal för att hämta den stora sten som ligger över bäcken. Jättemor bar stenen i sitt förkläde men då hon skulle knoga uppför den svåra backen på gränsen mellan Berfendal och Svarteborg hände henne ett missöde, varefter backen fick namnet Skedkleven.
När bröllopet sedan stod kunde trots brudparets osparda möda, jätten icke bliva mer än till hälften mätt och drucken varför han förklarade att endast hälften av ättlingarna skulle bli storfolk. Därpå kastade han en säck med guld och silver på golvet vilken skulle bli brudens hemgift om brudgummen orkade lyfta den. Då denne var alltför klen gav bruden honom en styrkedryck som gav honom de krafter som behövdes för att lyfta säcken.
Det unga paret levde sedan en tid i lust och gamman men så småningom blev det osämja i huset och mannen undfägnade stundom sin hustru med käppen. En gång då man icke fick en sko att passa till en häst tog emellertid hustrun skon och sammanklämde den med blotta handen. När mannen såg detta kom han på sådana tankar att han efter detta blev en from och god man mot sin kvinna.

(Ur Bohuslänska sägner)