• Forntidens Bärfendal
• Vad beyder "Bärfendal"
• Indelning
• Bärfendals natur, jord och berggrund
• Vem äger jorden
• Bärfendals kyrka
• Befolkningen
• Service kom och försvann
• Skola
• Post och telefon
• Fattigvård
• Affärer
• Föreningsliv igår och idag
• Dagens Berfendal
• Källförteckning

1981 hittades en hällmålning högt uppe i berget på Berfendalens nordvästra sida, mellan Berfendals kyrka och Åbyfjordens innersta del. Platsen ligger på ca 65 meters höjd, och var havsstrand omkring 6000 år före Kristi födelse då man tror att dessa målningar skapades. Hällmålningar är inte särskilt vanliga, mycket beroende på att de är mer utsatta för utplåning än t.ex. hällristningar, som ju är betydligt vanligare.
Färgen som användes var ofta en blandning av animaliskt fett och järnockra. Ockran ger en röd ton och den impregnerar genom fettet i bergets yta. Hällmålningen ligger i ett skyddat läge på en svagt inåtlutande bergvägg. Den största målningen består av en människofigur, några djur bl.a. en ståtlig älgtjur, en figur som kan tolkas som ett nät, en stor metkrok och fiskdjur eller val. Det finns inga bevis för att det funnits en boplats här, men vissa flintaföremål har hittats. De låg i den svallsand som fanns under vegetationsytan.

Undan för undan har havet sjunkit undan, landet har höjt sig och
Bärfendal har blivit den bördiga dalgång den är idag.

Namnet har även skrivits Bäwerdal och sägs då "hafwa fådt sitt Namn af Bäfwer-Diur Castor, hwaräst i gamla dagar Bäfwern blefwit til stor myckenhet fångad". Tolkningen är gjord av Johan Oedman i sin bohusländska beskrivning 1746.

Berfendal var egen kommun fram till 1952 då den gick upp i Svarteborgs kommun. Nästa kommun-sammanslagning var 1973 då det blev Munkedal.

Härad är en äldre administrativ enhet framför allt kopplad till rättsväsendet. Berfendal har här vänt ansiktet västerut och hör till Sotenäs härad. Häradernas funktion upphörde 1971.

Kyrkligt tillhör socknen Svarteborgs pastorat sedan 1962 efter att tidigare hört till Tossene pastorat.

Berfendal ligger på urbergsgrund av granit (ibland förskiffrad). Dessutom finns det kalfjäll och berg täckt av ett tunt moränlager. Församlingen ligger i ett område med hög radonhalt, och flera hushåll har problem med radonhalten i bergsborrade brunnar. Jorden i Berfendal är lerig tack vare det slam som lagrats när dalen legat under vatten. Partiklar har sedimenterats under lång tid. Kalkhalten i området är låg. Marken är därför ganska sur, och tillskott av kalk behövs.

Hela dalen som fortsätter i Dingleslätten in mot landet är väldigt bördig. En å rinner genom dalen, och dess stränder är uppodlade. Även klimatet är en faktor som har stor betydelse för jordbruket. Läget på västkusten med den varma Golfströmmen och västvindarna gör att Berfendal har ett gynnsamt läge för odling. Detta är naturligtvis den största orsaken till ortens lokalisering.

Berfendals socken är ofta naturskönt beskriven. I Bohusläningen stod den 29 december 1888 att läsa:

Den ligger i en dalsänkning, som börjar vid Åbyfjorden och sträcker sig i norr till Svarteborgs socken samt en sidogren af samma dalsänkning, som i vester sträcker sig till Bottna. Norr om sistnämnde dalgren ligger den s.k. Hedumsgränsen högt uppe i fjellet, som stöter till Qville socken.

---

Mellan de skogbeklädda, dels branta och höga bergen, dels låga kullarne, de senare betäckta med löfskog, ligga välskötta åkerfält.

1750 reste Carl Fredrik Qvistberg i Sotenäs härad och fortsatte att skriva sin Topographiae Bahusensis, Particula II om Sodenäs Härad. (Del I handlar om Stångenäs.)

Han skriver om åkern att ensäde (dvs enskiftesbruk där man sår och skördar samma gröda på en åker varje år under en längre tid) brukas mer allmänt än på andra platser, trädesbruk används endast på Åby Herrgård. Ett visst svedjebruk förekommer i Berfendals socken.

Han berättar vidare att Berfendal har skog till varje hemman medan grannsocknarna i häradet, som ligger närmast havet är skoglösa. I Berfendal observerades ek, björk, al, rönn, hägg, ask, asp, pil, vide och hassel. Näringsfång av skogen saknas eftersom så många gårdar tillhörde Åby Herrgård där hygge förbjudits.

Vad gäller boskapsskötsel påpekar han särskilt att fårskötsel är opålitligt i Berfendal eftersom bristen är stor på bättre utmarker än själva skogen och att ett vargstråk ligger över Skottefjället.

Om sjöar skriver Qvistberg att Eldsbacka vatten är den största och djupaste sjön i häradet. Det finns åtskilliga slags sjöfisk som gädda, ål, mört och ruda, men inget eller lite fiske förekommer.

Hantverkarna i häradet "beklagas här wara så släta, at the rättare kunna räknas för inga, undantagandes en smed i Berfendahls Sn, och en Snickare i Tossene Sn."

Den leriga jorden i Berfendal har då och då vållat bekymmer. Dagarna före nyårsafton 1977 inträffade ett ras i dalen efter flera månaders regnande. Raset började i en spricka i en dalgång uppemot Skottfjället. I dalgången rinner en bäck och där låg förr i tiden tre kvarnar, som fick sitt vatten från en damm högre upp i berget. En krater uppstod där raset började, med 10 meters djup och 60´60 meter stor. En massa av jord, lera, stenar och träd strömmade nedför bäckravinen mot Berfendalsån, och risk fanns att ån skulle korka igen med översvämningar som följd. Två gårdar var i farozonen för rasmassorna. I Bohusläningen kunde man läsa "Att ingen människa kom till skada får betecknas som rena turen, då rasmassorna i sista stund vek av från den första riktningen, och passerade ett av boningshusen, så nära att leran sköt upp mot väggen och till stor del begravde trappan till entrén." Hade rasmassan behållit sin ursprungliga riktning hade den troligen flyttat huset från sin grund.

Några dagar senare inträffade ytterligare ett ras som gjorde situationen för de båda gårdarna än mer kritisk, men faran kunde så småningom elimineras.

Åby säteri är känt sedan 1300-talet, men först under 1400-talet vet man att gården kom i besittning av adelssläkter. Första gången Berfendalsgårdar uppges tillhöra Åby är i jordeboken 1573 och 1574-75. Man kan utläsa att fyra gårdar ligger under Åby, och de skulle vardera svara för två hästar, samt att tre gårdar hör till kyrkan.

Efter Roskildefreden 1658, då Bohuslän kommer under svensk administration, ökar dokumentationen. I den första svenska jordeboken från 1659 består Berfendal av 16 ¼ mantal fördelat på 4 ¾ skatte, ¼ kyrko, 10 ¾ strögods under Åby säteri och ½ ofri mans frälse. Omkring denna tid tog Margareta Huitfeldt över Åby säteri, och hon donerade sitt jordegods till förmån för Bohusläns studerande ungdom vilket bekräftades av Karl XI 1673. Vid Karl XI:s reduktion drogs en tredjedel av Huitfeldts egendomar in till kronan men de återlämnades efter hennes död. Donationen kom därefter att heta Kungl. och Huitfeldtska stipendieinrättningen.

I Qvistbergs beskrivning från 1750 kan vi läsa att Sotenäs härad består av ett enda pastorat med församlingarna Askum, Tossene och Berfendal. Pastoratet är regalt (pastorat där kungen utser kyrkoherden) och består av 102 3/8 hemman, varav 18 ¼ i Berfendal. Det fanns fem skattehemman med självägande bönder som betalade skatt till kronan, åtta kronohemman där bönderna mot avgift brukade jord ägd av kronan samt tretton insocknes frälsegårdar som vid den här tiden löd under Åby säteri. Gården Berg beskrivs som regements fältskärare gesällen Wiborgs boställe och brukas av indelningshavaren.

Ägandeförhållandena i Berfendal har inte förändrats märkbart förrän i början av 1900-talet. Möjligen har laga skiftet på 1800-talet gett andra förutsättningar för brukning men gårdarnas storlek eller mantalssättning har inte nämnvärt ändrats. Under flera hundra år har Berfendal präglats av att ej vara fritt utan ha tillhört Åby säteri. De som brukade dessa gårdar kallades åbor. Efter påtryckningar blev gårdarna hembjudna till försäljning 1908.

I Berfendal har funnits ett 50-tal lantbruksföretag. Det har också funnits ca 150 torp och backstugor varav en del fortfarande är bevarade.

Vid det förra millennieskiftet var Bohuslän ett gränsland. Norska och danska kungar turades om att härska. Olav Tryggvasson blev kung omkring år 995 och han vistades mycket i Viken. Viken var namnet på landet på båda sidor om Oslofjorden, alltså även norra Bohuslän. Han hade stora planer på att kristna hela sitt rike. Han började arbetet, och det fortsattes av Olav Haraldsson, Olov den helige.

Efter denna tid, under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet byggdes många kyrkor i Bohuslän.
Se även Bärfendals kyrka.

Från denna period är Berfendals kyrka. Statens Historiska Museum i Stockholm har daterat ett stenfragment i kyrkan till denna tid. Detta skulle göra kyrkan till en av de äldsta kyrkorna i Bohuslän som fortfarande är i bruk.

Numera tillhör Berfendals församling Svarteborgs pastorat, tillsammans med Svarteborgs församling.

1800-talet var en svår tid i Bohuslän. Befolkningen ökade kraftigt. Jordbruksmarken räckte inte till och nya bosättningar i form av torp och backstugor kom till. Det finns ett stort antal torp i Berfendals fjäll och utmarker. För de kustnära bygderna var sillfisket av stor betydelse. I början av 1800-talet tog den stora sillperioden slut, och en ny började inte förrän knappt hundra år senare.

När jordbruket gick tillbaka samtidigt som sillfisket ökade och stenbrytningen i Bohuslän fick fart blev havet åter den stora resursen, och inlandsbygder som Berfendal minskade. Vid en jämförelse 1880-1914 sjönk Berfendals befolkning med nära 30% medan Kungshamn vid kusten mer än fördubblade sitt invånarantal.

Bohuslän har, liksom riket i övrigt, haft stor utvandring. Även Berfendal hade emigration. En stor del av utvandringen gick till Norge.

Idag är bor det ca 250 personer i församlingen.

1850 antogs reglemente för skolan där man bestämde att barnen på begäran kunde få börja skolan vid 7 års ålder om det fanns utrymme. Vid 12 års ålder var barnen tvungna att varje sön- och helgdag gå till högmässan och nästa skoldag redogöra för predikans innehåll. Vid sockenstämman 1851 gjordes en noggrann planering över hur skolan skulle rotera i Berfendal. Socknen delades i fyra skolrotar där hemmanen blev skyldiga att hålla rum för skola allt från en till fyra månader.

Skolbyggnaden i Berfendal byggdes 1871-73 till en kostnad av 2.635 kronor, och en fast skola inrättades. Barnen delades i två klasser som dock undervisades av samma lärare. Skollärarens lön var 400 riksdaler, 2 tunnor korn och 20 lass ved.

När man inrättade en särskild småskola 1881 fick den inte plats i huset, och även den blev ambulerande till en början. Det var först när den nya lärarbostaden byggdes 1921 som småskolan fick en fast lokal.

Efter fem års utredning kunde man i mars 1958 börja med skolbespisning i Svarteborgs kommuns samtliga skolor. I Berfendal gjordes ett tillbygge för kök och toalett. Den första skollunchen var blodkorv med lingonsylt.

Skolan var i bruk till 1967, och därefter fick barnen gå i skolan i Dingle.
Idag är den gamla skolan en väl utnyttjad samlingslokal.

När lantbrevbäringsnätet byggdes ut efter andra världskriget drogs till slut även Berfendals poststation in. Det skedde samtidigt med omläggningen till högertrafik den 3 september 1967.

Sedan ett par år tillbaka har morgonutdelning av dagstidningar funnits.

I slutet av 1800-talet kom telefonen till Bohuslän. 1895 var det Svarteborgs tur att få telefon. När den kom till Berfendal är obekant men man vet att det fanns en telefonstation 1901.

Den 29 december 1880 utropades 17 fattighjon. Bland annat en kvinna som stannade för det lägsta budet 40 kronor. Hon skulle av entreprenören erhålla 1 klänning av virken, 1 par kängor, 2 lintyg, 1 par strumpor, 1 duk à 80 öre och 1 par tofflor. Vi kan följa hennes öde fram till hennes död 1920. Under dessa 40 år fick hon flytta runt i 15 olika gårdar och torp. 1918 förbjöds auktioner och rotegång.

I budgeten för Berfendals kommun för år 1895 beräknades utgifter och inkomster till vardera summa kronor 1.306: 32. Inkomsterna kom av 2.628 fyrk à 44 öre per st. Fyrk var en taxeringsnorm som användes på landsbygden under tiden 1862-1909 och motsvarar i stort sett vår skattekrona. Man tog också in 150 kronor av brännvinsmedel. Man kan vidare läsa att över 72% av utgifterna (950 kr.) gick till utackordering av fattighjon. Ytterligare 128 kronor var kontanta understöd åt fattiga (9 personer namngavs). Bland övriga utgifter kan nämnas 36 kronor till barnmorskans lön och 50 kronor till kommunalnämndens ordförande.

År 1919 tog man i skatt ut 9 kronor per intjänade 100 kronor. Av utgifterna beräknades 51% till fattigvården. Nya utgifter i budgeten var bl.a. lön till fjärdingsmannen, anslag till telefon och pensionsavgifter.

1910 startades en diskussionsförening. Det var skiftande frågor som diskuterades, och både män och kvinnor fanns som medlemmar. Exempel på diskussionsämnen är Vilket är skadligast för kroppen, alkohol eller nikotin?, Bör ungkarlar beskattas och vid vilken ålder?, Står matlagningskonsten i allmänhet så högt som man skulle kunna önska?, Är hönsavel lönande?, Vad bör vara människans egentliga uppgift under sin tillvaro här på jorden?. På ett sammanträde den 10 april 1910 diskuterades bl.a. vad som kan anses som måttligt kaffebruk. 11 inlägg är noterade i protokollet och man kom till slutsatsen att "då kaffebruket förorsakar nationen en stor ekonomisk förlust, på samma gång som det utövar en nedsättande verkan på individen, anser mötet att kaffebruket bör nedbringas till minsta möjliga". Om föreningen fanns kvar efter 1911 är inte känt.

År 1925 bildades en Folkets hus-förening, som i ca 20 år drev en dansbana i socknen och ordnade välbesökta fester. Förutom dansen visades ibland stumfilm i en tältbio, med levande dragspelsmusik till. Föreningen upphörde på 50-talet.

Bönderna har haft ett flertal intresseföreningar. Det har funnits hushållningsgille, äggförsäljningsförening, fruktodlareförening, tröskförening och en lokal lantmannaförening. Alla är nu borta. Det finns däremot en LRF-avdelning som ska ta tillvara böndernas intressen.

Bland idrottsföreningar märks skytteföreningen, som 1998 firade 100-årsjubileum genom att anordna en deltävling i fältskyttets SM-uttagning. Det är en aktiv förening som varje år deltar i och genomför ett flertal skyttetävlingar. Man har även en livaktig ungdomsverksamhet. Det har också funnits en bordtennisklubb som tidigare deltagit i seriespel. Under några år har klubben fört en tynande tillvaro, och våren 1998 lade man verksamheten vilande. Bergsklättrare har goda förutsättningar i bergen, och Bohusläns klätterklubb har förlagt sin verksamhet till Berfendal.

Barn- och ungdoms-verksamhet genomförs av Bärfendals Vi Unga-klubb. Verksamheten, som kan vara läger, teater, film, volleyboll, tipspromenader och mycket annat, planeras och genomförs av ungdomarna själva.

En av Bärfendals profiler genom åren är riksdagsmannen Oscar Osberg. Han kom som liberal till riksdagen 1914 och bevistade sammanlagt 32 riksdagar.
Idag finns det två politiska föreningar. Båda hör till centerrörelsen. En avdelning av Centerpartiet och en av Centerkvinnorna.

Hembygdsföreningen firade 30-årsjubileum 1997. Den bildades i samband med att skolan lades ned, och man fick möjlighet att köpa byggnaden. Sedan dess har man haft den som samlingslokal och har varje år ett flertal arrangemang. Lokalen som drivs som bygdegård utnyttjas även flitigt för studiecirklar, ungdomsverksamhet, skytte och privata fester.

Varje onsdag lunch är det mycket folk i hembygdsgården. Då ordnar socknens Röda Kors lunch till de äldre eller ensamma som inte alltid vill laga mat till sig själva. För det har man fått kommunens folkhälsopris. Man har även andra sammankomster.

Det finns ganska många yngre invånare, vilket bådar gott för framtiden.

Styrkor, svagheter, möjligheter och hot

Våren 1997 uppmanade Munkedals kommun alla bygdegrupper, sockenföreningar och liknande i kommunen att komma med förslag och idéer till översiktsplanen som skulle göras. I Berfendal finns en förening som heter Bärfendals Levande Landsbygd, som verkar för att bygden aktivt ska fortleva. Man tog itu med materialet och gjorde en SWOT-analys (Strength, Weakness, Opportunities, Threats).

Till bygdens styrkor räknar man det livskraftiga lantbruket, som leder till en levande landsbygd. Det finns en bra fungerande brevbärarlinje och en kommunal dagmamma. Det rika föreningslivet är en styrka och att det finns en vävstuga och en hembygdsgård som utnyttjas som samlingslokal. Berfendals fina natur och badplatsen vid Eldsbacka vatten räknas också som en styrka.

Som svagheter tar man upp dåliga kollektiva kommunikationer och den undermåliga vägstandarden.

Gruppen ser flera möjligheter i bygdens framtid. Man vill få till en rastplats med kiosk och miljöstation i socknen. En sopsorteringsstation har nu kommit till vid hembygdsgården. Man vill ta tillvara den fina boendemiljön och har som vision hyreslägenheter för äldre och yngre. Man vill också utveckla turismverksamheten och kunna erbjuda stuguthyrning. Ett sätt att förbättra kommunikationerna vore att låta två av Smögenexpressens bussar gå genom Berfendal. De passerar idag precis utanför sockengränsen. Det finns långt framskridna vindkraftsplaner i Berfendal, och det ser gruppen också som en framtidsmöjlighet.

Hot mot bygden enligt Levande Landsbygdsgruppen är en eventuellt försämrad lantbrevbärarservice, förslaget att gårdsnamnen kommer att försvinna ur postadressen och den höga radonhalten.

Kommunen har nu (2003) inlett arbetet med en ny översiktsplan för kommunen.

Näringsliv

Berfendal är till största delen en jordbruksbygd bestående av lantbruks-företag. Idag finns det 15-20 gårdar som brukas som hel- eller deltidsjordbruk. Fyra gårdar har mjölkproduktion, och två har köttproduktion i ganska stor skala, men på alla gårdar är det någon som jobbar borta.

Det finns även en del annat småföretagande. Ett antal grustäkter finns, och tre av dessa är fortfarande i drift. En är kombinerad med åkeri- och taxirörelse. Ytterligare två åkerier finns i socknen. Andra rörelser är fiskeredskapsförsäljning, mekanisk verkstad, konstateljé. Det finns också ett antal hobbyhantverkare som till viss del säljer sitt hantverk, inte minst på Berfendals hantverksvecka på sommaren.

Kommunens översiktsplanering

Det man tar upp i översiktsplanen från kommunen är de områden av riksintressen som finns i Berfendal. Det gamla och vackra odlingslandskapet i dalen har ett stort natur och kulturvärde och är klassat som riksintressse i hela dalen enligt naturresurslagen. Man har också markerat spetsen på Stora Tosteröds vatten (eller Eldsbacka vatten som sjön också kallas) för dess värde som friluftsområde. Där finns en badplats som drivs av hembygdsföreningen. Stora Tosteröds vatten har även behov av skydd då sjön är vattentäkt för Sotenäs kommun.

• Berfendal - Kartläggning av nuläget. (Dokument ang. översiktsplan till Munkedals kommun). Levande Landsbygd, Berfendal, 1998.
• Bohuslän Årsbok 1982. Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, Uddevalla, 1982.
• Bohuslän Årsbok 1993. Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, Uddevalla, 1993.
• Bohusläningen, 29 december 1888.
• Bohusläningen, 30 december 1977.
• Bohusläningen, 2 januari 1978.
• Bra Böckers Lexikon 2000. Höganäs, 1995-98. (Band 1-17, i övrigt Bra Böckers Lexikon, 1986)
• Carlsson Alfred och Dahlqvist Gunnar, Fem socknar i Munkedal. Munkreklam, Munkedal och Carl Zakariasson, Ed, 1980.
• Carlsson Alfred och Dahlqvist Gunnar, (red.), Fem socknar i Munkedal, Del II. Munk-reklam, Munkedal och Carl Zakariasson, Ed, 1986.
• Cullberg Carl, Bohuslän - ett gränslands historia. Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, Uddevalla, 1993.
• Historia: Ämnesteori med didaktik. Kompendium SOL 10:2, Göteborgs Universitet, 1998.
• Lönnroth Erik, (red.), Bohusläns historia. Göteborgs och Bohus läns landsting. Göteborg, 1963.
• Oedman Johan, Chorographia Bahusiensis. Thet är Bahus-Läns Beskrifning. 1746. Carl Zakariasson, Ed,
  tredje utgåvan, 1983.
• Persson Naemi och Hansson Harald, Berfendals kyrka. Berfendals församling, Dingle, 1981.
• Qvistberg Carl Fredrik, Topographiae Bahusensis, Particula II om Sodenäs Härad. 1750. (Publicerad i
  Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1943).
• Uleberg Gustav, Svarteborgs kommun 1848-1973. Svarteborgs kommun, 1973.
• Västerbygden, 3 april 1981.